The wings open, and I lift

Allt är inte precis på sin plats idag. Jag har en bild i huvuder som inte vill fara bort. Och jag ser bara den bilden då jag blundar. Inatt så kom bilden upp. Och det kändes i magen att det inte var så bra.
Jag pratade ut med morsan om vad som hade hänt och det var då jag började förstå vad som hade hänt, och då kom tårarna. Jag hade inte gråtit någonting då det hände. Men då jag kom hem så kände jag att allt bara for av mig. Fan.
Det jag skriver om är att min kompis Joakim bröt foten på en handbolls match och jag och hans lillasyster Amanda såg det. (Amanda är min bästavän) Och man såg att foten var i 90 grader, höger fot. Och jag åh Amanda gick ut och sen gick vi till honom, jag och hon satt helta tiden hos honom. Och då ambulansen kom så var vi med honom tills han for.
Men han mår bra nu. så det känns dock bra, men bilden finns ändå kvar.






Sitter nu på skolan och väntar på att biologin ska börja. Jag har inte så stor lust att börja idag. Känner att jag måste sova mera än vad jag gjort. Och är inte på humör för att vara på skolan. Men jag ska kämpa mig igenom dagen och fara hem och sova sen om jag inte har nå läxor.
Jag skriver sen ikväll om jag orkar. Hade :)





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0